Utflykt till sjukhuset

Utflykt till sjukhuset

Vi skulle till sjukhuset med Maja och jag kom på den briljanta iden att åka buss dit och göra det till en liten utflykt för Maja.

Mycket riktigt vi tog den där stora gula bussen som brukar swissa förbi vårt hus. Det var hur spännande som helst tyckte Maja som prövade minst tre olika sittplatser innan hon bestämde sig för vilken som passade henne bäst. Resan tar cirka 20 minuter och det synders i Majas ögon att hon gillade att åka buss. Det som också märktes vara att hon gärna ville trycka på den där inbjudande knappen som det stod stop på med röd text, vilket hon även fick göra och vilken lycka den pep till och bussen stannade. Och ni vänliga människor, ni ska få en stor kram av mig, för jag fick erbjudande om hjälp med barnvagnen båda på dit och hemresan då jag hade med mig Saga i barnvagnen. Inte för att jag behövde någon hjälp i dessa moderna bussar men är tacksam för omtanken.

Väl framme så är det som det oftast är på sjukhus, det är stort och det är liten bit att gå för att komma fram dit vi skulle, och till Majas lycka betydde det att vi skulle hitta på mer spännande saker nämligen åka hiss. Hon tryckte så glatt och gick in i hissen och vi landade på plan 3. Väl framme så hade  väntrummet en massa härliga leksaker som båda barnen gillade.

 

Väl inne hos logopeden så var Maja den där blyga tysta flickan som helst vill gömma sig bakom mammas rumpa så tur för henne att den har storlek L, men efter 15 minuter när hon märkte att den där tanten var ju inte så tokig utan hon hade ju massa roliga leksaker, så visade Maja sitt rätta jag och busade omkring och jag kan helt ärligt säga att hennes smeknamn Majabus levde hon upp till.

När vi var färdiga med träffen så var det den där spännande hissen ner och sen visade det sig att vi hade missat bussen med 5 min så vi gick till cafét och Maja fick en glass och ni som känner Maja väl vet hur beter sig när hon får en glass, men för er andra så kan jag förklara det som att det är som hon fick glass för första gången för hon skriker och hoppar och glädjen är fenomenal, så lycklig för en glass, underbara unge vi har. Sen bjöd hon faktiskt med sig av sin glass så jag fick smaka lite. När glassen var slut var det lagom tid att gå till bussen och åka hem. Även där fick jag frågan om hjälp med vagnen men tackade artigt nej men tackade för omtanken. Nu hade maja förbrukat all sin energi och somnade i bussen, hmmm tänkte jag då hur ska nu detta gå. För denna buss stannande vi kiosken i Ljungbyholms och det är en liten bit att gå hem. Men min duktiga stora tjej gick hela vägen hem för att sedan stupa i säng och där sover hon gott i skrivande stund.

Detta var vår lilla utflykt som i vår vuxnas värld kan anses som en bagatell, men det var en upplevelse för vår kära 2-åring.

Jag vill med detta inlägg framföra att det krävs inte så mycket som man tror och i bland har vi nog för höga krav på oss som föräldrar för att roa våra barn.