Seperationsångest

Separationsångest

Snart är det dags för mig att återgå till verkligheten utanför hemmet, det är nämligen dags för mig att börja arbeta lite. Skifte i hemmet, Thomas ska vara pappaledig. Jag ska gå in på heltid först för att sedan arbeta 50 %. Min goa sambo ska göra det som jag önskar att alla barn fick möjligheten till, att ha sin pappa hemma. Tyvärr så är det inte så många procent pappor som tar pappaledigt, men jag har lyckan att vi har delat upp en del av barnens första år mellan oss.

Det ska bli riktigt kul att böja jobba igen, då jag har ett bra jobb som jag trivs med, samtidigt är det lite jobbigt att vara borta från barnen så långa dagar. I och med att Saga har velat ammas så har vi inte varit ifrån varandra speciellt många gånger. Men det är väl en separationsångest som är fullt normalt när man har mer eller mindre suttit ihop 24 timmar 7 dagar i veckan.

Jag vill arbeta och jag vill vara med mina barn så när jag och sambon delar på föräldrapenningen från och med november månad så får jag det optimalt. Både arbetsliv och familjeliv. Yihooo!!! Lyckligt lottad jag är!

Så nu längtar jag till jobbet och nästa vecka är det dags, på torsdagen börjar jag. Så spännande och så kul!!!

 

Visst är det arbete när jag går föräldraledig, att vara hemma med småbarn kan vara minst lika

Krävande som att jobba utanför hemmet. Man står inför nya utmaningar och krav hela tiden. Naturligtvis handlar tillfredsställelse och sysselsättning inte bara om pengar, men de flesta familjer behöver två inkomster, även vi! Jag är redo för en hel inkomst och arbetskamrater och det är härligt att vara tillsammans med sina barn när man fått längta lite efter varandra.

Så nu kommer det en ny utmaning nämligen att avsätta tillräckligt mycket tid och energi för både jobb och familj. Det kommer att kräva mer tidsplanering och organisationsförmåga.

Ha de gott alla där ute!!!