Det blev 4 underverk: 2013

onsdag 18 september 2013

Plötsligt svajar marken och magen stramas åt.

Livet är en stor gåta, dagarna rusar fort fram och jag känner att det är sällan som jag stannar upp och reflekterar utan det är fyllda kalendrar med jobb och trevligheter. Sen händer det något som får en att stanna upp, och helt plötsligt svajar marken och magen stramas åt och tankarna åker karusell. Det som hände nu var att vår underbara Saga ska och håller på att utredas för att hon svimmar så ofta och vad som ses utan anledning. Förskolan har ringt till oss vid två tillfällen och det har även hänt vid två tillfällen hemma, allt under loppet av ett halvår, vilket är på tok för mycket och kan inte ses som en engångsföreteelse. Första gången så skrek jag rakt ut, jag tog upp min medvetslösa dotter och trodde att hon hade lämnat oss. Hon föll ihop och var medvetslös ca 30-45 sekunder. Kan säga att dessa sekunder var de längsta sekunderna någonsin, fruktansvärt. Maken ringde 1177 (sjukvårdsupplysningen) och de sa att alla barn som svimmar ska observeras så han tog Saga och åkte till akuten och där blev de sittande i ett rum i 5-6 timmar- läkaren kallade det för observation. Eftersom vi ansåg att den observationen kunde vi likaväl göra hemma så skrev vi ut Saga och åkte hem och observerade hemma. Nästa gång Saga svimmade så ringde vi och de sa samma sak- ni måste åka in till akuten omedelbart, men vi gick på tidigare erfarenheter och stannade hemma, för efter hon varit avsvimmad och vaknat till är hon som vanligt igen, som om inget har hänt. Nu sista gången som förskolan ringde och sa att det hade hänt igen, så ringde jag vårdcentralen och åkte dit på en läkartid. Det blev en chock för mig för de blev stort pådrag med provtagningar (med blod) och undersökningar och en remiss skickades till fysiologiska kliniken, hon ska även utredas för att se hur hjärtfrekvensen arbetar. Jag stod där som ett frågetecken? Vad menar ni? Är detta allvarligt? Kände redan då att nu gungar marken rejält under mig. Varför har jag inte åkt in de andra gångerna? Anklagar mig starkt och tankarna åker ännu mera karusell.

Hörde läkaren långt bort nämna orden epilepsi, hjärtat och neurologiska påverkan. Började därefter läsa om det och fick upp hemskheter som hjärntumör, så de la jag ner omedelbart, då jag vill veta vad det är som orsakar hennes ”anfall” innan jag kan ta till mig det och försöka acceptera att något inte är som det ska med vår prinsessa.

Som för många andra föräldrar så är barnen det dyrbaraste jag har, när det händer dem något så känns allt annat helt ointressant och oviktigt.

Stanna upp och njut mer av livet, krama och pussa på era barn och säg att ni älskar dem!!!

måndag 29 juli 2013

Kärlek är livet!!!

Kärlek är fantastiskt
Men vad är kärlek? Det som är kärlek för mig är definitivt/förmodligen inte kärlek i dina ögon. Jag tycker vi ska visa vår kärlek mer och oftare. Det gäller även att kunna ge komplimanger. Jag blir glad när jag får komplimanger, ja för inte blir man ledsen över att få komplimanger, men måste erkänna att jag inte alltid är så bra på att ge. Kan komma på mig sitta på ett möte och beundra någons örhängen etc. men inte säger jag det efter mötet. Varför inte? Ja, säg det. Ska föröka dela med mig lite mer positivt och inte hålla massa trevliga komplimager inombords. Jag vill även framföra komplimanger kan även vara beröm i form av vänliga ord, allt behöver inte vara kläder, smycken etc. Jag kom på mig själv beundra och berömma min minsta flicka på 1,5 år i dag. Hon hade gjort något så enastående som att lyckas äta alla lunch utan att spilla, vilket var jätteduktigt gjort.

Jag har fin familj och de har all min kärlek, mina barn äger mest av mitt hjärta, de är värda mer än livet. Mina stora barn/tonåringarna kan innebära en form av kärlek, där man ger och ger och ibland måste kärleken vara ovillkorlig för jag kan inte räkna med att tonåringar ska överrösa mig med kärlek, de visar sin uppskattning på annat sätt. De kommer en dag förstå när de själv är tonårsförälder att man älskar sina barn och oroar sig för allt. För mig är det kärlek att finnas, visa att man bryr sig och framför allt visa respekt för varandra. Jag försöker förmedla hela tiden till dem, att vad ni än gör/hittar på för saker (även om det är riktigt dåligt) så ljug aldrig för mig. Jag blir arg absolut, men jag hade blivit mer arg och ledsen av lögnerna. Detta känner jag har lyckats förmedla och det fungerar, vilket gör mig stolt att jag ändå kan få vara deras trygghet och deras mamma när de är på väg ut i vuxenlivet. Barnen är absolut min akilleshäl, ingen tvekan om det. Ni är som sagt mitt liv!!!

Men kärlek är mer för mig än det, jag älskar även mina vänner och två av dem har en speciell plats i mitt hjärta. De betyder inte att mina andra vänner är sämre på något sätt, absolut inte.

Minna och jag har blivit ganska tajta och vi har en sådan relation att vi kan prata om allt och inget. Vi hörs av varje dag, flera gånger och det blir aldrig tomt med samtalsämnen. Hennes make kan inte förstå att vi efter en heldag tillsammans fortsätter att prata vidare via mess på kvällen, han tycker vi borde tömt men icke vi tömmer aldrig påsen med samtalsämnen. Jag kan säga vad jag tycker (visst ibland inte så uppskattat) men hon känner mig och kan ta det. Jag har lite för lätt för säga vad jag tycker och ibland kan de såra andra människor. Jag vet att hon skulle ställa upp i vått och tort och självklart vise versa. Jag är väldig lycklig lottad som har henne och de vet hon!!! I kväll ska vi ta ett glas vin ihop och bara babbla om livet och de som fyller vår vardag.

Min närmaste vän är Anna, de vet ni redan ni som följt min blogg. Vi kompliterar varandra så bra. Hon får mig att inte vara så präktig, utan släppa loss på tyglarna och bara vara. Vi har alltid trevligt och roligt när vi träffas och tiden bara flyger i väg när vi träffas. Hon är min andra hälft J. Vi har varit vänner länge och vi firar alla högtider ihop utan julafton för då är vi med våra familjer/släkt. Vi har en stark vänskap och den är orubblig. Anna är den bästa av de bästa helt enkelt, bättre bästa/närmaste vän kan man inte ha och jag älskar henne.

Så för mig kan man älska make, barn och även sina närmaste vänner.

Jag älskar min make troligt mycket, puss på dig!!! Måste ju nämna det nu när jag lovordat mina barn och vänner :-)

Vad är kärlek för er?

En god killkompis sa nyligen till mig. Jag tycker inte om min mamma men jag älskar henne och för mig är det tvärtom skojade jag, jag älskar dig inte, men jag tycker om dig.

söndag 14 juli 2013

Kalaset i rävemåla

Ja ni, vår semester är fylld med massa trevligheter o jag vet inte vad jag ska välja ut o blogga om. Men jag har en del fina bilder att dela med mig från Oskar 5 års kalas + Annas 28 år firande.
Det enda o klaga på är den tråkiga långa resan. Vi fick god mat-buffé och smaskigt fika. Kalaset bestod av fint väder, härliga människor, vattenkrig, skratt och goa vänner. Kan de bli bättre?
Efter kalaset var slut blev vi bjudna på lite go dricka o snacks men det tog liksom stopp för mig, vi hade nämligen varit o haft en mys kväll i byn hos ett par andra vänner kvällen innan så det var lite mättat i dricktarmen.

Men vi hade trevligt och barnen lekte fantastiskt bra.
Sen sista bilden är på ett klädpaket från me&i, för knäppa Anna hade köpt fina kläder till mina små. Tack snälla du!!

torsdag 4 juli 2013

Zakynthos 25/6 - 2/7-2013

Åh mina vänner, vilken underbar resa vi gjort. Vilken semester, de var verkligen en slappa, sola, bada, äta semester.
Denna resa var lite speciell för mig, då jag visste att det var sista gången min stora son följde med. Han ville inte det egentligen, men blev tvingad och lovad att inte behöva följa med fler gånger. Han blir 17år om någon månad, så han tycker inte de är så kul och hänga med oss längre på våra äventyr. Jag frågade honom sista kvällen om vad han tyckte om resan på en skala på 1-5 så svarade han 3-4 det var ju positivit.
Så denna resa med andra betydde mycket för mamma hjärtat. Ser en sorg i att barnen växer ifrån mig samtidigt som jag tycker det är bra att de blir självständiga och bryter sig loss.

Zakynthos är en härlig liten Ö, det som den stora dottern saknade var shoppingen, för den var inte speciellt utbredd på ön . De som bodde på ön åkte till fastlandet för shoppa. Vilket gjorde att det blev en riktig slappa semester med bara päsa, sola och bada. Jag njöt varje dag!!!

Vi hade valt ett all inklusive hotell med vattenland, vilket var toppen! Förra oss alla, stora som små :-)
Vi hade en utmärkt buffé till frukost, lunch och kvällsmiddag. Dessutom fri tillgång till drycker, snacks och glass.
Jag gick upp 3 kg på en vecka, herregud!!! Det betyder många härliga kvällspromenader/pw framöver med goa Minna.

Jag skickar med några bilder från resan, vi hade 586 bilder så jag valde ut ett litet fåtal av dem.

Med andra ord en riktig bra start på semestern. Här hemma är det regn, vilket gör att jag längtar tillbaka ännu mer. Nästa resa blir ev till Kroatien med våra goa vänner fam Tranesjö, så det är bara börja spåna och planera och drömma vidare.

Vi valde att lämna vår minsta dotter Saga hemma i tryggt förvar hos hennes mormor /morfar. Där visste vi att hon hade det bra och hon hade inte kunnat vara på ett bättre ställe. Men det var jobbigt och åka i väg utan henne, de kändes. Men vi ansåg att det hade varit för varmt och mindre roligt för de stora med allt pass som Saga för med sig med tanke på hennes ringa ålder.

Resan var ganska dyr, då vi har två tonåringar som går som vuxna i priset. Vi valde inget billigt hotell då vi hade lite krav som skulle underlätta vår vecka. Resan för en vecka för en vuxen= grundpriset 9980kr, så det är saftigt och resa i väg, sen tillkommer det alltid lite annat. Thomas köpte med sig tre snuskigt dyra whisky flaskor med sig från taxfree och Linda ville ha några saker från Victoria Secret butiken. Så slutsumman hamnade på ca 55-60 papp.
Thomas fyllde 40 på lördagen, vilket var en tanke med valet av resans datum. Han fick äta en go hotellfrukost, en lunchbuffé, dricka öl och drinkar, sen på kvällen gick vi till en restaurang som Apollo rekommenderade. Han fick en fin dag och kan inte tänka mig annat än att han var nöjd med sin födelsedag.